Måndag 5

Idag lämnar vi Swakopmund för en lång resa norrut till Grootberg Lodge i Darmaland, en resa på ca 60 mil.

De första 15 milen var en sträcka utan ett enda träd endast några småbuskar och enstaka grästuvor. Vägen följer kusten och är rena rama öknen. Det var här Gunnel hade lovat att sjunga för mig men det behövde hon inte för vi kunde lyssna på Namibia Radio och plötsligt hör vi Loreen sjunga Euforia (!!) och då lyste bilen upp i Blå/Gula färger.

När vi vek av från kusten in i landet tog det ca 5 mil innan de första träden dök upp men samtidigt blev vägen till en ”tvättbräda”. Några timmar senare när vi skulle ta en lättlunch vid vägkanten upptäckte vi att det var lite oreda i bakre delen av bilen. Reservdäcket som stod på högkant, fastsatt med en M10 bult, hade skjuvats av och vält mot reservdunken som också vält. Campingstolarna låg lite huller om buller. En packe med 6 öl hade gått i sönder och hela bakre delen av bilen luktade öl. Kylboxen hade kommit ur läge och tryckts mot bakdörren.

Allt detta p g a mycket ”tvättbräda” och kanske lite för hög hastighet. Efter en halvtimme var det fixat med lite svordommar och mycket svett. Det är ganska varmt här.

Efter drygt 9 timmar kom vi fram till Grootberg. Vi ville gärna vara framme innan det blev mörkt.  Vid skylten upp till lodgen finns en p-plats vid sidan av vägen där många bilar var parkerade. En vindlande smal väg i en superbrant stigning upp ca 600 - 800 meter leder upp till lodgen. Eftersom vi har en 4x4 bil säger vakten att vi kan köra upp, bara se till att koppla in lågväxeldelen på 4-hjulsdriften. Sagt och gjort, vi var nog lika nervösa båda två men vi klarade det och var framme vid receptionen en kvart innan mörkret sänkte sig över detta fantastiska ställe högt upp på berget med en överblick över canyonen.

 Efter en dusch blev det middag med våra nya vänner Yvonne och Jeff från UK som vi har träffat både på Bagatelle Kalahari Lodge och Fish River Lodge, ett trevligt återseende.

Tisdag 6

Idag har vi varit ute på elefantspårning.

Efter frukost bar det iväg för att leta upp elefanter, det var bara Gunnel och jag tillsammans med guiden och spåraren i jeepen. Efter några timmar så hade de lokaliserat en elefanthjord på ca 20 djur. Marken här är på många platser täckt med stenar, stora från knytnävar upp till fotbollar, så det är ett kraftprov att både köra och att åka. Det gäller att hålla i sig hårt och ingen chans att fotografera förrän jeepen står stilla. Efter ett ändlöst hoppande upp och ner kom vi relativt nära elefanterna och kunde ta en del fina foton.

Efter en lättlunch ute i bushen åkte vi tillbaka till lodgen och var ”hemma” klockan ett.

Bondgård

Transportmedel - tre åsnor - två hjul

Kudu

Efter det har vi njutit av utsikten och läst lite. Vi har också druckit ”Afternoonte” och ätit en muffins.

Kvällen avslutas som vanligt med en 3-rätters middag och en tidig nattning som brukar bli mellan klockan 8 och 10, men vi är också uppe vid 6-tiden, då solen går upp.

Lodgen ligger på kanten till canyonen och vår stuga ligger bara ett par meter från kanten. Stugan är byggd av sten och har ett halmtak.  Vi pratade om säkerhet tidigare. Här har vi ett litet kassaskåp där man får plats med magväskorna och plånböcker. Inga lås till dörrarna utan det står alltid öppet. Lodgen drivs med sol- och vindkraft och därför är de sparsamma med elen. Vi kan bara ladda våra grejor vid receptionen. Där finns en hylla där alla har sina telefoner, batterier etc. för laddning.

Guiden berättade att han jobbade 7 dagar i veckan i 6 veckor, sedan var han ledig i 2 veckor.

Onsdag 7

Idag har vi besökt en Himba by. Det första som hände var att vi fick byta däck. Det gick som en dans, de är vana här. 

Till byn var det fyra och en halv mil, där den sista milen knappast kan kallas väg, men 4x4 jeep är nästan allt möjligt.  Här var väldigt vackert, som vanligt. Det var väl värt att åka vägen bara för det.

Himbafolket lever i mindre grupper och lever på att föda upp getter och nötkreatur, som man säljer när man behöver köpa något. Djuren är deras hårdvaluta. Det kan till ex vara att skaffa en fru, en man kan ha upp till fyra fruar så det behövs lite kor.

Kvinnorna kletar in sig med ockra blandat med kofett. De är alldeles röda. Håret gnider de också in med ockrablandningen. Man kan säga att de har rastaflätor av ockra. De tvättar aldrig sig, men verkar inte skitiga. Barnen verkade vara välmående.

Himbakvinnor o män

Beredning av ockra och kofett.

Nu sitter vi på lodgens altan och dricker afternoontee. I morgon åker vi till Etosha Village, där det inte finns internet, så det dröjer innan vi kan skriva igen. Har även fört över bilder till vårt album. Jag orkade inte välja, så det blev alla bilder vi tagit de senaste dagarna.